Årets sista dag

Nu är det alltså slut, det värsta året i mitt liv.
Hur ska jag sammanfatt det. Jag har förlorat min älskade make,bästa vän, pappan till mina minsta barn. Det har skapat en tomhet inom mig som är stor men samtidigt har jag för alltid med mig honom i mitt hjärta. På samma sätt som när han  levde, kanske mer till och med ibland. Jag känner att han finns hos mig nu och för alltid.
Folk undrar hur jag klarar av att bo kvar i huset, om det inte är jobbigt. Hur kan det vara jobbigt. Det är här vi spenderat den mesta av vår tid, här alla minnena finns, hans själ finns i väggarna och hur skulle jag kunna lämna den jag älskat mest, som gett mig mest kärlek som alltid funnits för mig. Redan innan vi visste att vi hörde ihop var det någon annan som visste. För alla val vi gjort i livet ledde oss till varandra och jag kommer för alltid att vara tacksam för att jag fått vara en del av hans liv och att han funnits i mitt.
När det gått ett tag sen kommer jag också kuna leva med förvissningen om att jag gjort allt jag kunnat för honom under hans sista  tid. Jag kunde inte gjort mer än vad jag gjorde och det ger  mig en styrka att faktiskt kunna leva vidare.
En dag efter att min man lämnat oss knackade det på vår innerdörr. Jag och min äldsta dottter tittade på varandra och undrade vem det kunde vara klockan var runt elva på kvällen. Jag trodde det var grannen. När jag öppnade dörren var det ingen där. Fönstret i entren var öppet och en kall vind drog in. Jag är övertygad om att det var min man som kom hem. Och det tror jag fortfarande för jag känner hans närvaro i hemmet.
Jag pratar med honom ibland högt och ibland bara i tankar men jag tror han hör mig.
På nått sätt tror jag att vi blev varandras räddnig, vi pratade mycket om det i början av vårt förhållande. Båda hade personer i våra liv vi ville bort ifrån och när vi sen träffades och allt kändes rätt så löste sig det. Inte med en gång såklart men vi gav varandra kraft att kämpa för oss. Och den kraften har vi haft med oss under hela vårt liv tillsammans. Att förstå, att genom att utbyta en blick tvärs över ett rum förstå varandra, känna kärlek och total lycka.
Idag var jag och  barnen i minneslunden och lämnade ett hjärta och tände ljus. Jag har sen vi träffades aldrig haft ett nyår utan honom. Förr brukade vi ha barnen och hans barnbarn här sen barnen och min guddotter och de sista åren min dotter och våra barn. Det har varit tomt utan honom här fysiskt men det har gått bra. För att jag bestämde mig för att det skulle gå bra.
Men det hindrar mig inte från att sakna honom för jag vet att jag kommer älska honom nu och för alltid.
Var rädda om varandra för man vet aldrig hur länge man får lov att ha sina älskade i sitt liv.
Kramar till alla.

Lekdag

Idag åkte jag och de små barnen till deras bror K för en lekstund med hans son K.
Jag tog med potatis, köttbullar och sås. K stod för makaroner. Efter maten lekte barnen och jag och K intog en kopp kaffe. Och pratade om allt, inget ooch livet. Framtiden, dåtiden och drömmar.
på vägen hem åkte jag och barnen in förbi affären och handlade lite. Hemma mös vi på frallor och oboj innan det var läggdags.
Imorgon är det nyår. Hoppas det blir ett bra nytt år. Jag ska ge mig och barnen ett bra år och ett bra liv.

Städning

Funderar över varför jag tycker att det är så urbota tråkigt att städa. Jag älskar ju att ha det rent och fint omkring mig.
Sen min man blev sjuk så är det städningen som blivit lidande, det känns inte som det är det mest viktiga i världen att göra. Tyvärr blir följden av detta beteende att det bli sååå mycket mer att göra när det väl ska städas.
Idag har jag gjort ett tappert försök. Men eftersom jag i flera veckors tid samtidigt försöker att rensa ut och slänga all skit vi under årens lopp samlat på oss går det trögt. Högar här och där flyttas runt och så far jag till återvinningsstationen men lika fort som jag lämpat av ett smärre berg skapas ett nytt.
Ja,ja jag får ta det för vad det är. Tids nog ska jag bli klar, får bara inse att min ork och lust inte är vad den en gång varit och gilla läget.

Om mina föräldrar

Ibland undrar jag hur mina föräldrar är funtade.
Jag brukar inte speciellt ofta be dom om tjänster men ibland så gör jag det och oftast blir det då bara helt fel.
Sist jag bad dom om hjälp var när jag, stortösen och hennes bonusmamma skulle till The Studio för att ta proffskort och ha en trevlig dag tillsammans.
De skulle passa barnen. Det började redan innan när pappa tyckte att det var besvärligt för hemma hos dem höll de på med en stamrenovering och de skulle laga mat och portionera i matlådor. Jag sa att de kunde ju lika gärna laga maten hemma hos mig de skulle ju ändå vara där några timmar. Eller så kunde ju mamma vara själv med barnen och så kunde pappa göra vad han ville och jag kunde köra hem mamma när vi var klara.
Jag och tösen åkte iväg för att möta upp med bonusmamman. När vi satt och åt lunch kom det fram att vi fått fel tid. Vi trodde att det var kl ett men det var inte förrän fyra. Och sen när vi kom in fick vi reda på att de låg efter tiden för det var personal som blivit sjuka. Jag ringde för att informera om läget och sa att jag kunde försöka få tag på nån annan som kunde lösa av men nej det behövdes inte.
När vi sen var klara åkte bonusmamman med oss hem för jag skulle köra henne till Bergsjön där hennes barn blev passade av hennes moster.
Väl hemma vid åttatiden hann jag knappt parkera bilen förrän pappa kom utrusande och sprang förbi oss utan att ens hälsa. Sur som ättika. Mamma fick klä på sig och sa att hon hoppades vi haft det trevligt sen var det bara för henne att sätta sig i bilen så åkte dom.
Så här eller liknande är det alltid de få gånger jag ber dom om hjälp.
Undrar varför jag ändå ber dom........ men nu får det vara slut med det.
Jag kan lätt räkna upp en del andra personer som faktiskt tycker om att vara med mina barn. Som inte tycker att mina barn är jobbiga och stökiga för att de far  runt lite som barn i allmänhet gör, pratar högt ibland och bråkar lite sins emellan som syskon gör.
Att de inte tycker om mina barn är en stor sorg för mig. Som tur är förstår inte barnen hur det ligger till men det är ju bara en tidsfråga. Jag tror faktiskt att min mans exfru tycker mer om mina barn och hur sjukt är inte det?

Efter julhelgen

I torsdags åkte jag med mina tre barn till min syster med familj. Trots tvekan över vädret och mina känslor bestämde jag att vi skulle åka dit över julen. Vägarna upp var rena och fina så det var inga problem alls. Vi åkte vid halv tolv och jag var lite orolig över att det skulle vara mycket trafik men det var väldigt lugnt.
Först kom jag och barnen sedan föräldrarna och sist min bror.
Vi bjöds på jättegod kycklinggryta.
Systers blivande svärföräldrar kom med granen, direkt hämtad från den egna skogen.
På julafton var det julmat för hela slanten, så gott! Efter maten kom tomten, fast det var bara morfar som klätt ut sig var barnen överrens om. Men det var lika spännande för det.
Jag fick faktiskt en julklapp av min syster fast vi inte ska byta några. En helt underbar ljusstake som var till mig och Kenth, till minne av vårt liv, behöver jag tala om att jag älskar min lilla syster.
Barnen var glada över sina klappar till och med stortösen, som inte är allt för lätt. Men vem f-n var det när man var femton år.
På juldagen bjöds det på lutfisk, inte min favorit men det gick ner i alla fall.
Under helgen har vi vuxna spelat alla mot en, vem vill bli miljonär och TP. Jag och syster ville spela så kan det låta men blev nedröstade.
På annandagen åkte vi hem. Vad skönt det är att komma hem när man varit borta. Inte för att det varit dumt att vara hos systeryster med familj men ändå.
Igår gjorde vi ingenting alls, slappedag hela dan.
Idag sov jag länge sen blev jag väckt av stortösen. Kaffet var klart. Jag hade sagt till henne att vi skulle till Allum vid tio men då var jag inte vaken. Nu åkte vi dit lite senare för att titta på telefon och jacka till stortösen. De små barnen ville till BR, de fick presentkort där av morbror. Oj vad de kollade runt och räknade på vad de hade råd med, riktigt kul att höra.
Sen körde vi stortösen till stan där hon skulle möta sin kusin för att senare åka till deras farmor.
Jag och småbarnen åkte till Oves gatukök och köpte med oss mat hem.
Sen har lilltösen lekt med sina nya hamstrar och sitt nya smink och sonen med sitt nya lego.
Nu har de mys och tittar på trolltyg i tomteskogen. De skrattar så gott åt den filmen.
Var är du Fjant? Här mamma! Hör man från dem.
Det är väl i stora drag vad som hänt i vårat liv.
Det kändes inte så konstigt att fira jul utan min älskade, jag tror att det beror på att jag firat så många jular själv innan jag mötte min älskling. Fast jag vet inte hur många gånger jag tog upp min mobil för att skicka att sms till älsklingen. Det värsta var nog hemresan när han inte var med och vi kunde prata igenom allt som hänt under helgen, så som vi brukar göra.
Det var allt för denna gången, nu väntar nyårshelgen, den helg vi alltid firat själva med barnen så den kommer nog bli tuff. Lycka till till mig och barnen!

Tillbaka

Oj, vad optimistisk jag var när jag avslutade mitt första inlägg. Får nog snällt inse att jag kanske inte tillhör den mest aktiva av bloggare.
Hur som haver var middagen hos Farmor D lyckad. De uppskattade verkligen grytan. Vi var väl där i ca fyra timmar och tiden bara flög iväg.
Annars har jag röjt en himla massa. Ska rensa ut och slänga massa bröte som bara står i vägen och skräpar. I denna första etapp hamnar allt på altanen för att så småningom hamna i en container. När det är klart tror jag att det kommer att bli bra.
I lördags var farmor D och kusin Y här på en fika. Barnen var helt tokiga, fulla av överskottsenergi. Det bästa med våra gäster är att dom inte klagar på högljudda barn utan tycker att det är gott att höra att barnen är glada. Tänk om alla var lika goá mot mina älskade ungar.
Idag har vi pysslat lite och bakat pepparkakor, bättre sent än aldrig. Jag tyckte inte de smakade riktigt bra, lite klena i kryddningen. Men det är mitt egna fel jag råkade hälla på för mycket mjöl i smeten så jag fick spä på med mer degvätska, ja, ja så kan det gå. Barnen tyckte om dem i alla fall och det är ju det viktigaste samt att bakningen var en mysig stund tillsammans.
T har spenderat helgen hos sin bästis S. De verkar haft det bra. Tydligen har det varit tvtittande för hela slanten. Lika bra säkert med tanke på vädret. Jösses vad det snöar.
Idag var jag ute en sväng med bilen och det var så mycket isfläckar att jag var tvungen att ligga mellan 30 och 40 km på 50 vägen. En som var bakom blev riktigt frustrerade och blinkade med helljuset. Det hjälper inte på denna tjejen, har jag känt att bilen släpper greppet kör jag säkert. Jag tänker inte hamna i diket, om jag kan hjälpa det.
Så alla där ute: kör försiktigt och var rädd om dina medmänniskor!

Ett nytt försök

Ja, då ska jag försöka mig på detta blogglivet. Är ovan så vi får se hur det går. :)
Idag har jag mest sovit. Har så ont i huvudet, kanske beror det på vädret.
Har pratat i telefon med kusin Y och farmor D. Två trevliga kvinnor i mitt liv.
Bestämde med farmor D att jag och barnen ska åka dit på middag imorgon. Jag tar med mig en köttgryta så står hon för potatis och makaroner och köttbullar till barnen. De tyckte inte om min goda köttgryta.
Annars har det inte hänt så mycket faktiskt.
Det var allt för idag, återkommer imorgon!