Besökshelg

Oj, vad tiden springer iväg. Idag har jag vart sjuk, riktigt risig. Ont i halsen, huvudet och sådär öm i kroppen. Verkar inte som jag har nån feber men var tillräckligt dålig för att inte komma upp i morse. Så de små barnen blev faktiskt hemma. För först försov vi oss sen var jag så väck så jag kom inte upp. Skärpning tills imorgon!
Hela helgen har vi haft fullt upp.
I fredags efter jag lämnat barnen tog jag mig en promenad, det var riktigt skönt. Jag handlade på förmiddagen sen hamtade jag M:s kompis F innan vi åkte till skolan och hämta M och I och I:s kompis Ar. Killarna kördes till upptakten och jag och tjejerna tog en fika på Kulturum. M var helt tokig och undraade hela tiden om de inte kunde få mer fika. Men en muffins och en chokladboll var tyckte jag räckte mer än väl. Vi skulle ju äta middag med.
Väl hemma lekte tjejerna bra. F skulle bli hämtade vid sex och då blev maten klar så jag tyckte vi kunde vänta tills hon gått. Vid kvart över ringer mamman och säger att dom är lite sena men kommer vid halv sju. Okej, tänkte jag fortfarande ingen ide att börja med maten då. Klockan sju kommer dom sen, hade jag vetat det innan hade vi ju kunnat ätaa när maten var klar och F hade ju kunnat äta här då. Nu åt vi fesljummen mat och den stekta fisken ( dom tunna bitarna iaf) var ganska hårda efter att legat på värmhållning så länge.
Efter maten gick M och la sig och somna utan att säga till. Stackarn var trött!
Jag gick loss med mina tapeter och slängde upp dom på väggen. Inget förarbete här inte, tog inte ens bort listerna. Men det blev faktiskt helt okej, jag är ju ingen mälare så jag har ju inga krav på mig att deet ska vara perfekt. Jag är nöjd, det är ju det viktigaste.
I lördags lämnade jag M hos kompis Em, då fick vi se valparna också. Så söta, de hade precis öppnat ögonen. T fastnade för den tjockaste killen så vi har bokat honom, Spike ska han heta. Det ska vara T:s hund men jag vet inte, han är ju så gosig. Mitt hjärta smälter för denna lillkille.
Sen slängde jag av I och T hemma och åkte för att hämta farmor D. När vi så kom hem vr huset fullt med folk, farbror L med fru I och dotter Ma och bror K:s son Ke. Bror K hade precis åkt, han skulle på nån föreläsning av nån regissör på darken. Vi satt och fikade och pratade massa strunt. När så gänget begav sig kom bror K tillbaka och jag började med middagen. K fick bli försökskanin för ett nytt recept. Gott blev det. K och Ke sov över hos oss, det var ett tag sen dom gjorde det. Väldigt trevligt, Jag T och K satt och pratade en bra stund.
På söndagen åt vi frukost och sen var det dags för K och Ke att åka hem och I att åka på fotbollsträning. Efter att jag hämtat I på träningen åkte vi för att hämta M. Till och med T åkte med så fick vi tittat på valparna igen. Kärlek är det med såndana småttingar!
När vi sen vart hemma en stund kände jag att halsen ömmade och jag blev väldigt trött. La mig och vaknade inte förrän vid sex på kvällen. Då fick det bli en tur till McD igen, barnen var hungriga och jag orkade bara inte laga nåt. Barnen duschade och sen var det sova. För stor som liten.
Känner att jag är helt snurrig i huvudet av allt som hänt. Vet inte om jag är sjuk på riktigt eller om det bara är en reaktion på allt som hänt och att kroppen tycker att jag ska lugna ner mig. Det lär jag väl märka.
Idag provade vi att beställa kinamat på restaurang Mellby. Det var ett bra val, deras friterade kyckling var inte hälften så drypande som det annars brukar vara. Som vanligt hade det räckt med att dela på en portion men det vet man ju inte första gången. Under januari och februari hade de dessutom ett specialerbjudande så man fick en förrätt eller efterrätt på köpet, vi tog friterade banan. Så nu är jag och T mätta nöjda och belåtna. Tur att man kan sluta äta när man är mätt i alla fall anars hade vi nog spruckit!

Fika och möte med förhinder

Just nu händer det så mycket att jag har svårt att hinna med och hålla isär dagarna. Men det är ju bara trevliga saker så det går bra!
I onsdags fick T hämta syskonen i skolan för jag skulle fika med min gamla gymnasiekompis M. Vi gick till briggen, måste bara säga att det är så mysigt där!
Vi träffades vid 14.30 och var tvugna att avrunda 18.30 så hon skulle hinna hem till sina barn innan hennes man skulle träna. Annars hade vi nog suttit kvar än.
Efter det tog jag svängen om McD eftersom klockan blivit mycket och jag hade ju inte planerat nån middag. Dåligt av mig men vad tusan det kunde vart värre!
Idag skulle jag på avstämningsmäte med min läkare, handläggaren på fk och min chef men läkaren var sjuk så det blev inställt.
I hade med sig sin kompis Ar hem idag. Han blev hämtad vid middagstid då han har en himla massa allergier och jag inget bra till honom att äta fick det bli så. Men dom hann ändå leka en bra stund.
Och jag räknar och räknar så tusingen om det inte blir ett bättre resultat på tisdag.
Promenerat har jag gjort i två dagar med, inte hela tiden förståss men en liten sväng varje dag och det är ju bättre än innan.
Skulle så gärna vilja lägga mig men jag får vänta tills tvätten är klar. Bara en halvtimma kvar zzzzzzzzz.
Helgen kommer vara lika fullspäckad men nästa vecka ska jag försöka få nån ledig dag i alla fall, tror jag tralala....

Förmiddagsmys

I tisdags efter jag lämnat barnen åkte jag till Sävedalens färg för att titta lite på färg och tapet och fundera på vad som skulle passa vid min blivande kontorshörna. Dom öppnade nio så jag var lite tidig. När jag stod därutanför och funderade på om jag skulle vänta eller dra mig hemmåt ringde T, hon hade försovit sig. Jag åkte hem och körde henne till St Jörgens där hon skulle ha syslöjd. Halvvägs hem ringer telefonen, då är det T igen. Hon kom inte in i skolan, ingen svarade när hon ringde och hon visste inte vart hon skule ta vägen. Eftersom det var hennes enda lektion för dagen åkte jag och hämtade henne så åkte vi til Allum och tog ett frukostfika paket på Briggen. Det nyöppnade cafet mitt emot Ica, så gott och mysigt det var! Vi satt länge, länge och åt och pratade. Det var längesen det bara var hon och jag och vi kunde prata ostört. När vi ska prata annars är det alltid en eller två små busar som ska vara med och lägga sig i.
Efter frukosten gick vi och tittade i affärer, T köpte en del kläder. På hemvägen svängde vi in på Rusta och där hittade jag faktiskt ett par riktigt häftig tapeter som jag köpte. Sen slängde jag av T och shoppingkassarna och åkte till församlingshemmet där jag träffade diakonen som jag går och pratar med.
Hon är så bra att prata med, förstående och uppmuntrande.
När jag hämtade barnen frågade M:s kompis Vom hon fick följa med hem, vilket hon fick. I ringde kompis Al som också kom hit. Så dom skötte ju sig själva.
Vid sextiden var kompisarna borta och vi intog middag innan jag åkte till mitt vv möte. Det gick inte så bra denna veckan men det visste jag innan. Har ju ätit mer än vad jag får och dagen innan fick jag ett ryck och gick loss på vad jag hittade här hemma på kvällen. Och vatten, jag glömmer mitt vatten, inte bra alls!
Men  nu blir det nya tag igen ide att gräma sig, gjort är gjort och nästa vecka då j.lar ska det visa mer.
Efter mötet kom m in jobbarkompis A på besök, vi drack kaffe och tjöta. Så mysigt, det måste vi göra om fler gånger.

Ikea

Idag gick M med kompis V hem efter skolan. De har ju dans ihop så fram tils dess lekte de. V:s föräldrar tog dom till och från dansen. Dom är så, så snälla!
Jag hämtade I från skolan så tog vi en sväng till Ikea. Jag tänkte köpa nytt skrivbord och lite lådor till. Har mycket "skit" som inte kan slängas så det blir till att lägga i lådor det kommer väl se lite snyggare ut. Väl där ville jag se skrivborden live, hade i princip bestämt mig men väl där blev det en helomvändning. Det gick mer pengar än beräknat men jag tror det kommer bli så bra så det får det vara värt.
Så nu kanske det ändå blir att måla alternativt tapetsera en fondvägg vid mitt nya kontor. Ska bli så kul att dra igång detta. Ska fundera lite på färgsättning bara. Jag älskar ju lila och turkos så kanske nåt åt det hållet. Eller så blir det nåt helt annat.
T är helt tossig nu när vi ska titta på hund på lördag, den blir ju i princip hennes så det kan jag förstå. Hon ska söka in på djuvård är bestämt och om de hade egna hundar kunde eleverna ta med dom och använda sig av sina egna hundar i undervisningen. Övertalningen är på en nivå som jag har ganska roligt åt, allt är sååå bra och hon är sååå positiv. Inget är skrivet i blod ännu så vi får se vad som händer.

Fullspäckad helg

Vilken underbar helg jag haft!
I  fredags åkte tilltösen med kompis Su hem efter skolan. Jag och pojken åkte som vanligt till upptakten och hade med kompis Ar. Jag tog en kopp kaffe medans jag väntade och fick sällskap av äldsta dotra. Sen tog vi en tur till Allum där vi köpte lite träningspryttlar. Tittade på en crosstrainer, fin är den men dyr. När vi ändå var på Allum passade vi på att äta där också. Jag tog en tonfisksallad men det var ingen hit direkt. Synd, jag brukar ju gilla det. Så åkte vi hem och fixa och dona lite innan det var dags att hämta lilltösen. Kompis Su fick en lillebror i december så jag fick titta på honom. Så söt, jag blir lika sugen var gång jag ser en lite plutt även fast jag är väldigt nöjd med mina barn och inte alls vill ha fler egentligen. Men dom är ju så små och söta.
I lördags var vi först och tittade på August Kobbs gymnasiet dit min tös tänker söka in. Det verkade vara väldigt bra, vi var nöjda med besöket båda två. Det var till och med så jag kände att jag blev inspirerad till att börja vilja läsa själv. Sen blev det lunch hemma innan vi åkte för att se på sonens kompisar som spelar innebandy. Han kanske vill prova så vi började med att se en match, vad duktiga dom är! När deras match var slut skulle ett tjejlag spela då visade det sig att äldsta dotterns kompis spelade i det laget så då stannade vi kvar och tittade lite på dom med. Efter det bjöd vi in oss själva på en fika hos farmor D. Jag var bara så kaffesugen och barnen ville träffa sina farföräldrar. Mysigt! När vi sitter där i lugnan ro ringer det på dörren och så kom farbror L, det blev en trevlig överraskning för oss alla. Speciellt sonen som längtar tills han ska få komma dit och köra med tågbanan. Jag måste helt klart bli bättre på att ringa och låna bort mina barn.
Efter ett tag åkte vi så hem, jag vände väl mer eller mindre i dörren. Iväg till Allum och handla lite gott, var inne på Kals kaffe och köpte lite choklad. Sen raka spåret till Kållered där min ena jobbar kompis bor. Det var lite svårt att hitta men jag kom fram, nästan i tid, lagom till maten. Jag hade en så trevlig kväll med "mina" tjejer. Det var längesen jag skrattade så mycket och hjärtligt. När klockan blev ett var jag tvungen att åka hem, sonen skulle ju ha fotbollsträning på söndagen, och då bröt dom andra också upp. Jag körde två av tjejerna (A å M) hem. När jag så kom hem vid två var äldsta dottern vaken. Hon ville inte lägga sig förrän jag var hemma påfall att småsyskonen skulle vakna och jag inte var hemma. Hur mycket värmer inte det i ett ömt modershjärta.
På söndagen kom sonens kompis A:s pappa och hämtade upp sonen till fotbollsträningen så hämtade jag dom efter. Passade på att röja lite lätt under tiden han tränade. Sen kom dotterns bonusmamma med barn (äldsta dotterns andra halvsyskon) och hälsade på. Vi fikade och pratade och hade allmänt jättetrevligt. De stannade på middag sen körde jag dom hem vid sextiden. Väl hemma hoppade barnen in i bilen så lämnade jag äldsta tösen hos en kompis vid järntorget, hem, gjorde lite läxor, duschning av barn och kvällsmat och så iväg igen för att hämta tösen vid nio.
Är så trött men samtidigt väldigt nöjd och lycklig. Väldigt lycklig över att jag har många fina människor i mitt liv. Det känns väldigt, väldigt bra.
På lördag nästa vecka ska vi till en som har papillionvalpar som ska säljas. Kanske, kanske blir det en liten vovsing. Tåls att tänka på, fast då blir det förståss ingen crosstrainer men det kanske inte heller behövs då. Hundarna blir två veckor på onsdag så jag har tid att fundera innan hon ska annonsera ut dom.
Nä, nu ska jag se om jag inte kan sova lite.

Fåne

Idag så har jag blivit en av alla dessa ifånar och jösses vad fånig man blir. Trycka,pilla, kolla, greja, å så mycket att greja med.
Idag hade dotra lilla med kompis E från skolan. Sicka fnisslisor, min äldsta hade med sig killkompis G hem. Han skulle hjälpa henne att stämma gitarren och de små tjejerna sprang fram och tillbaka, knackade på dörren. Vem är du, är ni kära, ska ni pussas, tusen frågor.
Pojken gick till sin kompis A och lekte. Vad bra att han hittat en kompis så nära.
Och jag räknar och räknar mina poäng. Än går det faktiskt riktigt bra, käckt när man kan göra så mycket via datorn.
När jag når mitt första mål ska jag nog köpa en crosstrainer eller ett promenadband. En bra investering för hälsan.
Nu ska jag leka lite med min fåne innan jag lägger mig för natten.

Kompisdag

Idag hade båda barnen kompisar hemma. Dottern var bestämt sen innan men sonen blev bestämt efter skolan. Det har verkligen varit skillnad, de leker så bra med sina vänner. Inte alls så mycket tjafs och tjat, fast tösen är förståss på ganska mycket. Mamma får vi godis, kan vi äta popcorn, kan vi ta en macka osv. Det är bara att köra på samma nej som när hon är själv hemma. Mys och godsaker kan de få om de har kompisar hemma på fredag eller lördag. Annars får det gå bra med frukt.
Tänk att jag igår somnade gott och vaknade av mig själv tio minuter innan klockan ringde. Helt otroligt.
Idag blev det filfrukost med te och juice. Mums, jag äter mycket bätttre frukost nu även om jag alltid ätit bra frukostar.
Efter lämning av barn åkte jag och lämnade återvinning, synd bara att man har några kassar till hemma men dom hoppas jag på att ta imorgon.
Vi tiotiden blev jag sådär komatrött igen, la mig och ställde klockan på tolv för att komma upp i tid att hämta barnen vid ett.
Annars gick allt bra, trots att jag var så otroligt trött emellanåt men det går ju inte att lägga sig när man har barnens kompisar hemma.
Nu ska jag bara titta på morden i midsomer sen blir det att sova.

Trögtrött

Har både idag och igår varit så trött. Jag går upp vid halv sju, gör frukost till baren och mig, lämnar dom iskolan men sen när jag kommer hem blir jag oftast jättetrött. Vid tiotiden är jag helt färdig och lägger mig och somnar som en stock och sover till två,tretiden. Sen är det dags att hämta barnen, fixa mat, läsa läxor och nattning av barn.
Måste försöka vända tillbaka dygnet det är ju på dagen man ska vara vaken. Fast jag har ju alltid varit nåt av en nattuggla.
Funderar emellanåt över vem som bestämt att man ska vara vaken/jobba på bestämda tider. vore det inte bättre om man fick följa sin naturliga dygnsrytm.
Nu sak jag bara se klart Criminal minds på femman sen blir det att sova.

Minus på vågen, jippi!

Var och vägde mig på Vv idag. Minus 2,1kg bra jobbat av mig med tanke på att jag haft kalas för killen här hemma och allt hittade jag ju inte så jag fick höfta dit lite poäng.
Min vän A var inte med, hon jobbade sent idag. Måste säga att jag är lite stolt att jag gick själv.
När man gått ner tre kilo får man en guldstjärna, jag vet urfånigt men det hjälper faktiskt, och det hoppas jag på nästa vecka.

Sorgsen kväll

Idag var minsta tösen på sin dans. Hon var glad och lycklig efter så det  var nog bara nåt tillfälligt att hon inte ville gå dit.
Jag och sonen gick till Kulturum och tog en fika. Nu hade de Yoggi där vilken kändes väldigt bra för mig, jag var lite småhungrig. Då blir det så mycket lättare att räkna. En yoghurt känns ju lite bättre än en kanelbulle ibland.
Efter dansen åkte vi förbi McD, det blev en smidig middagslösning. Och jag hade faktiskt poäng till att kunna äta det.
När barnen så somnat kom äldsta dottern gråtandes till mig. En av hennes bästa kompisar hade försökt ta livet av sig. Han drabbades i somras av en hjärnblödning och trots bra rehabilitering och återhämtning (han haltar lite på ena benet) mår han inte bra. Tycker inte att nån förstår honom och ville inte leva. Jag blev så ledsen också. Jag kan inte säga att jag känner honom men på dom gångerna jag träffat honom har jag fastnat för honom och han verkar vara en sån rar kille.
Hoppas han kommer till insikt att han är värdefull och betyder mycket för andra.
Helst av allt hade jag velat åka till honom, hålla om honom, stryka honom över huvudet och säga att allt kommer att ordna sig, jag finns här för dig. Men, men jag får skicka en hälsning med dottern istället.

Kalas två

I morse gick jag upp vid sex för att köra äldsta dottern till ett stall där hon ska provjobba. Men hon får inget betalt under prövotiden, känns lite mysko. Men, men vi får väl se vad det blir med det.
Idag var det så dags för kalas två.
Farmor D, storebror med son och kusin Y kom på visit.
Paket till sonen som blev supernöjd, fika med tårta och farmors morotskaka, mums!
Mycket prat, mysig och trevligt.
Storebrodern fick med sin skivspelaren och rullbandspelaren, jag är så lycklig. Mer plats hos mig men sakerna finns kvar och jag vet vart vi ska åka när vi vill lyssna på gammal musik! Lite filmer från sjuttiotalet dök upp med.
Jag räknar och räknar och hoppas att jag gjort rätt, det lär ju visa sig på tisdag.
Imorgon är det säsongsstart på dotterns dans, som hon inte längre vill gå på. :(  Jag har sagt att vi ska gå dit och testa i alla fall. Kanske har det bara vart ett lite långt uppehåll.

Kalas

Lördagen började med snabbröj.
Syster med son kom på kalas. Så mysig, lugn avslappnad och trevlig dag var länge sen jag hade.
Mina föräldrar kunde inte komma på kalaset utan ville titta in på söndag men eftersom barnens bror kommer då med sin son som är infektionskänslig får dom inte komma då. Båda mina föräldrar är förkylda.
Vi åte tårta, spelade lite spel, åt taco och tittade på fångarna på fortet.
Och barnen fick sina högt efterlängtade godispåsar.
Måste försöka umgås mer med systeryster även fast hon bor en bit bort. Det är ju så trevligt både för mig och för barnen.

Födelsedag!

Idag fyllde så sonen nio år, vad tiden springer iväg! Vi grattade honom på morgonen med sång och paket. Det blev lite lego, en tågbana (med batteridrivet tåg) och en barngitarr. Ska bli spännande att se hur det går med gitarren. Jag hoppas att båda han och hans lillasyster ska tycka om att spela så vi kan uppgradera till en "riktig" senare.
På fredagarna går sonen på upptakten. Där kan barnen få prova å olika instrument. Idag hade han provat saxofon. De spelar i en timma undertiden brukar jag och minsta dottern ta en fika och gå in på biblioteket och läsa lite. Idag fick vi sällskap av äldsta dottern med, mysigt.
Där vi fikar brukar det sitta ett gäng äldre herrar och diskutera allt mellan himmel och jord och sport, mycket sport. Dom är så gulliga. Idag sa en av farbröderna till min äldsta (som har rött hår) att ah tyckte att hon hade en väldigt elegant färg på håret. Dottern blev glatt överraskad och lite generad men tackade för komplimangen.
Tänk av vad mycket en liten positiv kommentar gör för en annan människa. Brukar ni ge komplimanger till okända? Jag gör gärna det och det uppskattas alltid. Fast de kanske tycker jag är lite tokig när jag säger; ursäkta mig men jag måste bara få säga att du har en väldigt fin tröja, vad bra du klär i den. Men det bjuder jag på.
Här får man bestämma middag när man fyller år och idag blev det då pannkakor. Fast eftersom jag börjat viktväkta så hoppade jag det och tog en paj med sallad istället. Så kunde jag faktiskt äta av kladdkakan också.
Tårta blir det inte förrän imorgon, då det blir vuxenkalas. Barnkalas får vi se när det blir, jag måste få mer iordning om vi ska vara hemma. Funderar på bowlingkalas men det kostar ju så mycket mer då.
Jag och dottern satt och diskuterade tårtan. Sonen vill ha en chokladtårta som han hittat i en kakbok men jag känner att jag inte har ork att baka en från grunden . Vi sa att med kan ju köpa en färdig tårtbotten och bara ha glasyren ovanpå så ser den ut som tårtan på bilden. Så kan vi ha mosade bananer emellan säger dottern. Ja, vilken bra ide. Vi blandar det med krossade tomater säger jag varpå  ett hysteriskt skrattanfall utlöses. Självklart menade jag krossad choklad.
Efter det har det blivit en del andra felsägningar, har man väl börjat så.
Kanske skulle sova lite nu, kommer ju en dag imorgon med!

Samtal med tårar

Idag har jag haft två jobbiga men bra samtal.
Ett med en diakon och det andra med kuratorn från avdelningen där min man tillbringade sin sista tid.

Båda samtalen handlade mycket om sorg och hur olika sorg är.

Jag sörjer mycket, jag sörjer varje dag.
Jag sörjer det liv vi hade.
Jag sörjer det liv vi ville ha.
Jag sörjer att inte få älska och vara älskad var dag.
Jag sörjer att han inte får se sina barn växa upp.
Jag sörjer att barnen pappa inte finns kvar för dom.
Jag sörjer så mycket mer....
Men jag är också tacksam för:
Vi fick tio fantastiska år
Jag fick älska honom
Han älskade mig
Han älskade sina barn
Hans barn älskar honom
Hans närvaro i stunden
Hans förmåga att se mig
Hans underbara raka sätt
Hans tokroliga humor
Och så mycket mer....

"Hade du inte älskat honom så mycket hade du inte sörjt så djupt. Det är priset  du får betala för din kärlek."
Så sa diakonen till mig och vad sant det är.
Jag måste låta mig få sörja för det är en stor förlust.
Jag måste låta det ta den tid det tar för mig.
Förr hade man ett sorgeår. För att man i lugn och ro skulle få bearbeta det nya ensamma livet. Minnas dagarna man haft, speciella tider på året. Få lov att sörja och få tid att sörja.
Det känns som jag kommer behöva minst ett år.
Jul, nyår, födelsedagar, påsk, midsommar, förlovningsdag, bröllopsdag,  alla våra speciella dagar.
Det kommer säkert ta ett år eller två men det är mitt liv och min tid att spendera som jag vill och det tänker jag göra.
Minnas och vårda ömt på ett speciellt ställe i hjärtat, dit bara inbjudna är välkomna att vara med och minnas. För minnena är så sköra att inte vem som helst får vara med, ingen ska min bild få förstöra.

Sömnlös i hemmet

Tankar snurrar runt, runt, runt det finns ingen början och inget slut. Uppe och vandrar runt, slösurfar på dator, litet barn kan inte sova. Lägger mig igen, vänder, vrider. Andas djupt slappna av tänk inte på nåt känn hur du blir tyngre. Snurr, snurr tankar far hit och dit och runt, runt.
 I badrummet blir det städning av avlopp och vattenlås, långa, långa, klibbiga, slemmiga, äckliga saker finns det där. Fram med en gammal tandborste, gnugga, gnugga, borsta, borsta. Fixa, greja, dona så var det klart!
Så kommer nästa barn. Lägga sig, barn somnar sover sött, mamma är så trött, men tankar snurrar, virvlar, rör sig okontrollerat.
Natten slut dags för mamman att gå upp. Duscha, väcka barn, bjuda på frukost till barnen som är trötta. Kläder på, måste åka, skolan nästa. Puss, kram, hej, snart kommer jag igen och hämtar dig.
På väg igen till nästa grej, lovat skjutsa min stora tjej. Hej då gumman vi syns sen. Också bär det av igen, handla lite innan möte. Hemåt sen och ta det lugnt, ring, ring, vem kan det vara måste bara svara. Pratar, minns, lyssnar, gråter, kurator från sjukan som ringer åter.
Hämta barn, laga mat, äter upp, blir ännu mera trött. Ögon går i kors, fniss, fniss, nick, nick.
Storasyster snäll tar hand om syskonen ikväll. Nu måste mamman sov, sen kommer barnen efter filmen. Då är mamman långt bort i drömmens land men hon fångar upp en liten hand. Håller den en stund, blir lugn, och lugnar litet barn.
En hand i en annans hand, ger trygghet, värme och lugn. Hand i hand de drömmer sig bort till sommar, sol, skratt och bad.

Dag ett till ända

Ja, så var första vvdagen slut. Måste säga att det nya systemet verkar riktigt bra, hittills.
Fast det var svårt att få till att äta så mycket som jag skulle äta. Antagligen för att jag inte åt nån lunch, eftersom jag sov jättegott då.
Lyckades fixa så jag kom in på deras hemsida också, jag är allt ett litet datasnille. ;)
Annars har dagen varit lugn. Sonen var hemma idag med. Han säger att han mår illa men det händer inget, han är inte lös imagen eller kräks. Tror att det beror på att han ätit lite dåligt och sovit oroligt och mindre än vanligt. Kan vara så att han är lite förstoppad också. Det har han vart innan och då brukar han må dåligt innan magen kommer igång.
Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med honom imorgon för han är inte dålig annars. Leker och är pigg och vaken. Kanske får han gå till skolan ändå så kanske det släpper. Dom kan ju alltid ringa om han inte mår bra. Ja, jag får se hur det känns imorgon.
Var och handlade idag, massa frukt och grönt blev det. Sen tänkte jag laga samma mat till alla. Har en del vv kokböcker sen tidigare så det blir nog till att prova lite nya recept. Ska bli spännande att se vad barnen säger.
Första dagen till ända, känns bra! Idag är nog första gången på länge jag inte ätit massa onyttigheter på kvällen. En cocosmunk fick det bli till kaffet men det hade jag råd med så det var ju ingen fara.
Imorgon blir det nya tag, jihooo! :D

Första steget är taget

Idag har jag och A varit på viktväktarna. Motiverade lämnade vi lokalen och imorgon börjar det på allvar. Jag Valde månadskort+, då får man tillgång till deras interaktiva tjänster. Men när jag skulle skriva in mig på nätet funka det inte. Grrrr, tror att det beror på min webbläsare. Jag får kolla det imorgon.
Helt nytt system har dom nu i alla fall ska bli kul att testa.
Nåt om inte var så kul (fast inte överraskande) var att jag för första gången i mitt liv passerat 100 kg strecket. Har legat över sen i höstas tror jag. Men nu ska det äntligen bli ändring. Hoppas att det kan hjälpa mig att må lite bättre.
I våras gick jag på friskis och tränade, då mådde jag så mycket bättre. Sen blev min man sämre och då var det inget jag prioriterade direkt. Så i stället har jag tröstätit mig till en helt oacceptabel vikt.
Nu ska jag fundera på vad jag ska belöna mig själv med när jag nått mitt första delmål. Nått bra, bara för mig hmmmm, tåls att tänka på.

Mot ett nytt kapitel

Imorgon gäller det, jag och A ska till viktväktarna. Kan bara säga att det var väldigt bra av henne att fråga mig. Jag bara äter och äter och äter, det funkar ju inte. Ser kort på mig själv och undrar vem den feta tanten är. Inte kul men nu j-vlar ska det bli ändring. Har länge funderat på ett gåband, kanske det är dags för det med nu. För inte sjutton tänker jag gå ut och promenera på dessa isbanor som tillhandahålls.
Som min dotter sa "inte behöver dom väl vara så snåla med sanden mamma. Det är ju bara några korn, dom häller ju mer sand på bilvägen och där vill jag inte gå." Nej, inte jag heller. Man har ju i alla fall insett att man har muskler i benen som tidigare varit oupptäckta.
Ska till A på kaffe innan vv, det ska bli gott lite peppning kanske det bjuds på till. ;)
Idag hade minsta dottern med en kompis hem. Dom är så söta, leker jättebra och sjunger och dansar. Hon ska få följa med hem en sväng imorgon med. Sen tänkte jag att sonen ska få ta med en kompis på onsdag. Hoppas jag orkar bara.
Och på fredag fyller sonen nio år. Det är inte klokt vad tiden går.
Nu blir det att borsta tanden och sova.

Vilken natt

Sovit i kanske tre timmar, tokigt lite. Vet att jag tittade på klockan och den var tre, vaknade vid sex och eftersom jag ändå skulle upp halv sju gick jag upp. Duschade, plockade lite tog fram frukost och väckte mina små som var så trötta. Inte konstigt med tanke på hur länge de låg och vred och vände på sig.

Frukost, morgonrutiner och iväg till skolan. Idag tog vi faktiskt bilen, det är gångavstånd men i denna hemska halka kändes det bättre att ta bilen. Räckte gott och väl med sträckan på skolgården man fick kana runt på.

Nu tror jag faktiskt jag ska sova en stund till men det blir till att ställa klockan annars lär jag nog sova länge, för länge. Måste ju faktiskt hämta mina små stjärnor med. ;)

Lamslagen

Ja, vad ska man säga. Jag känner mig som sagt lite lamslagen och omtöcknad. Det är så konstigt och märkligt, ett riktigt bakslag skulle man nog kunna kalla det. Om jag inte varit tvungen att ge barnen mat hade jag garanterat sovit dygnet runt, inte ätit nåt och förhoppningsvis somnat in, lugnt och stilla. Inget roligt att erkänna men så är det. Jag har full förståelse för att gamla människor som levt ett bra liv ihop dör nära inpå varandra. För det är nåt som fattas en, nåt som gått sönder. Och då är det ganska skönt att bara få slumra sig bort.
Nu vet jag att detta kommer att gå över det har det gjort för så det är ingen fara på taket.
Igår blev jag igångsparkad av min äldsta dotra som ville ha taco till middag. Så vi tog bilen till affären och shoppade lite som behövdes kompletteras. Sen fick vi tagit tag i disken som hade byggt nåt konstigt monument i diskhon, fattar inte hur det går till. ;)
Middagen intogs sen i köket under fångarna på fortet. Mysigt!
Idag har jag och minstingen städat i hennes rum. Det var som en krigszon där inne, jag kunde inte gå fram till garderoberna utan att trampa på en mina (leksak). Nu är det rent fin och snyggt allt ligger precis där det ska vara. Så nu är det "bara" resten av huset kvar. Eftersom jag håller på att möblera om och omorganisera vill det inte säga lite. Men en dag i taget, ett steg i taget så ska jag nog ro detta skeppet i land.
På tisdag ska jag och A till viktväktarna, usch och fy! Jag bävar för att ställa mig på vågen, vet ju att jag gått upp minst trettio, kanske fyrtio kilo sen min man blev sjuk. Det är inte klokt! Ska i alla fall bli spännande att se vad de har att erbjuda.
Imorgon är det första skoldagen på väldigt länge, så barnen hade lite svårt att somna. Får väl se om jag har samma problem.

4 månader av tomhet och saknad

Idag är det fyra månader sen min man lämnade oss. Det känns så konstigt att tänka att han är borta. På ett sätt är han inte borta för jag känner hans närvaro starkt och han finns ju för alltid i mitt hjärta.
Har inte gjort många knop idag. Barnen var ute och skottade vår uppfart och lekte i trädgården. De byggde rymdskepp, fantasin är det inget fel på.
Vid halv sju gav jag och lilldottern ut, vi var tvungna att handla mjölk. Så idag tog vi en sväng förbi McDonalds eftersom jag inte orkade laga mat. Det har blivit en del skräpmat på sistone men bättre det än ingen mat alls.
Igår hände inte så mycket heller faktiskt, jag totalt apatisk, tur att barnen leker så bra själva. Dom är så oerhört duktiga i allt detta elände, ibland önskar jag att jag var mer som dom.
Jag skev ner vad som hände den där dagen för fyra månader sen ungefär en månad senare. Jag tänkte visa vad jag skrev här.

Som jag kommer ihåg det en månad och en vecka senare.
Vid fyra tiden på morgonen vaknade jag av att Mannen rosslade och var orolig. Sköterskorna kom in och gav honom slemlösande i benet. Jag la mig igen för att vila men det gick inte så jag gick upp. Jag satt vid min älskades sida, höll honom i handen, höll om honom och pratade med honom.
Nattpersonalen gick av sitt pass och dagpersonalen kom.
Läkaren kom in och skulle göra ett syresättningsprov i fingret. Det visade inget. Jag sa att hon kunde ju ta det andra i stället men hon sa att jag ser på fingrarna och naglarna att det inte kommer att visa nåt. Det var först då jag förstod att nu kommer det att hända min bästa vän och älskade kommer att lämna mig. Innan hade jag helt förträngt det. Klart han skulle klara detta. Jag menar, jag visste ju att han skulle dö, men inte nu, inte nu..
Sköterskan kom in med en kopp kaffe och en smörgås som jag pillade i mig fast det kändes som hela magen skulle vändas ut och in. Sköterskan var titt som tätt inne hos oss för att kolla av läget. Hon sa till mig att om något ändras eller om hans andning ändras så skulle jag ringa på henne. Hon skulle då släppa allt för att komma till oss.
Jag var tvungen att gå på toaletten. Sa till min älskad att nu måste jag bara gå och kissa, det går fort och jag är snart tillbaka.
När jag kom ut igen hörde jag att han andades annorlunda, lugnt och stilla. Jag ringde på knappen och kramade om honom och talade om för honom hur mycket jag älskar honom, hur mycket hans barn älskar honom. Och tackade honom för allt det underbara tid jag fått med honom, att han är mitt allt och jag ska alltid älska honom. Att han inte får glömma att vi i vårt nästa liv ska träffas i sandlådan. Han ska dra mig i mina flätor och jag ska kasta sand på honom. Där ska vårt ”andra” liv börja, det som vi ska leva ihop i många långa år. Sen sa jag till honom att det var okej, han får lämna mig nu, jag älskar dig för alltid och evigt. Så slutade han bara att andas och allt var över. Det blev så fruktansvärt oerhört tomt, så tomt.
Jag kramade och klappade på honom länge innan jag till sist kunde lämna rummet för att låta personalen göra iordning honom. Jag bestämde att han skulle ha sina joggingbyxor, min gamla t-shirt, den randiga collegetröjan och de gröna strumporna jag stickat till honom. Kläder han trivdes i och gillade.
Sen ringde jag hans Son som hade våra små barn. De kom upp, ny, annan smärta. Barnen som förlorat sin älskade pappa alldeles för tidigt.
Jag och Mannens Son ringde runt till de närmsta. Mannens Äldsta Dotter och Barnbarn kom upp.
Vi gick in för att säga farväl till Den Bästa. Sån smärta kan den finnas…
Sen satt vi länge i samtalsrummet och pratade. Till sist kände vi att det var klart så efter ett sista farväl åkte vi hem. Att jag överhuvudtaget kom hem med barnen är ett under. Jag tog småvägar och körade inte mer än 50 km. Satt och koncentrerade mig på och bara tänkte Bilkörning.
Så var vi hemma och det var så tomt, så jävla tomt. Han är inte hemma, inte på sjukhuset jag kommer inte få träffa honom igen. Inte möta hans blick tvärs över ett rum och bara veta. Att utbyta leenden som ingen annan förstår. Att få en kram i förbifarten. Allt det som gjorde vårt liv och vår kärlek så speciell.

Jag ska älska dig för alltid och evigt! RIP min älskade <3

Fortfarande strömmar mina tårar ner för kinderna när jag läser vad jag skrev. Saknaden är så oerhört stor. Min ända tröst i allt elände är att jag gjorde allt som stod i min makt att göra. Jag tillbringade så mycket tid jag kunde med honom. Och han fick avsluta sin tid här som han ville, han hade inte ont, han somnade in lugnt och stilla och jag var vid hans sida. Inte för att det gör mindre ont eller att det kommer mindre tårar, saknaden finns. Men jag kan ha ett inre lugn i att jag inte kunde gjort mer än det jag gjorde.

Jag skulle önska att alla fick avsluta sina liv så lugnt tillsammans med sin älskade.

Middag hos svärföräldrarna

Idag sov vi ganska länge igen. Dottern ringde vid elva för att säga god morgon. Jag och Vs mamma bestämde att dottern kunde stanna till halv två. Det hade gått jättebra fast tjejerna hade legat vakna till halv tolv och fnissat. Så mysigt!
Jag och sonen åkte till blomsterlandet för att köpa med oss en blomma till svärföräldrarna. Sen hämtade vi lillskruttan och åkte iväg. Hos farmor och farfar bjöds det som vanligt på köttbullar, så gott! Till kaffet fick vi kolbölekaka (med reservation för ev felstavning av mig) . Det var nån sockerkaksbotten med lingonsylt på under ett täcke av havregrynstosca. Ja, bättre än så kan jag inte beskriva den, jättegod var den i alla fall.
Barnen och farfar lekte och spelade spel medan jag och farmor satt i köket och snacka skit. ;) Det blev både skratt och tårar. Vi saknar vår man/son så mycket. Det gör gott att få prata med nån som saknar lika mycket.
Vi var väl där i fyra och en halv timme, tiden bara flög iväg.
Väl hemma ville barnen slappa och se på film så det fick dom göra. Jag plockade ner rullbanden i lådor och samlade ihop alla kablar och la dom i påsar. Snyggt och prydligt ska vara, enkelt att flytta och packa upp.
Sen tog jag faktiskt ner mina adventsstjärnor i vardagsrummet. Tänkte börja plocka undan lite för med mitt snigeltempo och i all röra i all omorganisation så lär det nog ta tid. Men tid har jag gott om så det gör inte så mycket. Någon gång kommer jag bli klar, inte idag och inte imorgon utan senare. Kanske om ett år eller två och då är det nog dags att börja om igen. ;) Sådant är huslivet.
Nu blir det till att borsta tanden och sova gott.

Skenpigg

Idag sov jag och barnen länge. Sen frukost, mysigt. Dottern prata och tjata om när hon skulle till sin kompis V, hon ska sova över där idag. Spännande för både henne och mig. :)
Jag och sonen åkte till Ikea för att köpa lite lådor. Jag har bestämt mig för att försöka få lite ordnig på sakerna som ligger här och där och i gamla lådor som är fallfärdiga. Tänkte börja med julpyntet.
Efter Ikea blev det en tripp till mataffären, mjölk kan man ju inte leva utan. ;) Utanför kassorna sålde dom semlor och när min son frågade om vi inte kunde köpa en till fika så kunde (eller läs ville) jag ju inte säga nej.
Hemma blev det lunch och semla till fikat, sen blev jag så trött, inte lite småsömnig utan "lägger jag mig inte nu rasar jag" dödstrött. La mig för att vila lite och sov som en liten gris i tre timmar. Nu kanske det inte är så konstigt att jag är sådär trött när jag har så svårt för att sova på nätterna.
Ringde min bonusson och frågade om han ville ha rullbandspelaren. Han är den enda som har nåt intresse av den och det ville han. Min son tycker visserligen att den är jättehäftig och han och hans pappa gick igenom banden, spelade och lyssnade med jag kan inte hålla på den i tio år för att han kanske vill ha den. Då är det bättre bonussonen har den så kan jag ta tillbaks den om han tröttnar.
Nu är jag så där konstigt avtrubbad, hoppas jag kan sova inatt så det blir nån ordning nån gång.
Imorgon ska vi till Farmor D på middag, det ser vi fram emot.

Tiden bara rinner iväg

Tänk det är redan tredje januari. Har varit så i nästan en hel timme ;)
Nyårsdagen gjorde vi inte många knop. Vid middagen kommenterade min äldsta tös: Tänk att vi alla fortfarande går i pyjamas. Ja, tänka sig, det blev en riktig mysdag. Ivanhoe var ett måste för min del, denna brahemska film. Jag hoppas varje år att han ska välja Rebecca, ännu har han inte gjort det men man ska aldrig säga aldrig. Barnen var mest intresserade av riddarturneringarna så jag fick ropa in dom när det var dags för strid.
Efter filmen bjöd jag på ost och skinkpaj och det var fler än jag som var hungrig för det blev inte en smula kvar.
Idag ringde dotterns kompis V och ville leka. De började hemma hos oss (i stöket) för att framåt eftermiddagen hämtas av V:s pappa så var de där en stund.
Jag och sonen var hemma. Jag har börjat röja loss lite här hemma så nu är två sektioner av vitrinskåpet ute ur vardagsrummet (mitt sovrum) så nu går det lite framåt i alla fall. Jag ska måla panelen vit och tapetsera om har jag tänkt men jag kanske struntar i tapet och målar alla väggar, få se hur pass mycket ork (och pengar) jag har.
Nu är det rannsakning på hög nivå här hemma, vad ska behållas vad ska slängas. Behöver jag verkligen den där lilla pryttlen som legat gömd i en låda i tio år. Kanske, man vet ju aldrig, kan vara bra att ha nån gång. Hur länge ska man spara allt skräp och varför är det så förbenat svårt att slänga. Jag blir tokig på mig själv.
Detta året (det lilla som gått) har jag haft så otroligt svårt att somna. Jag är trött, går och lägger mig och blir klarvaken. Tankarna snurrar värre än rotorbladen på en helikopter. Snart får jag väl be nån klubba mig med en stekpanna vid elva så jag får sovit på nätterna.
Snart är det fyra! månader sen min man lämnade oss, fyra månader...... Fyra månader av saknad, tomhet och längtan. Folk säger att tiden läker alla sår, jag tror inte det. Jag tror att såret i mitt hjärta kommer bli ett ärr som jag alltid ska ha med mig som ett kärt minne av vår kärlek. Jag vill inte bli läkt, jag vill minnas....
Detta får vara allt för idag innan jag snurrar in mig i ännu fler konstigheter. Låter det som jag svamlar gör jag nog det för jag är trött.....