torsdag 3 februari 2011

Skrivbordsh-vete

Idag efter en lite deppig morgon bestämde jag mig för att skruva ihop mitt skrivbord. Det gick ju sådär bra. Bordet står fortfarande mer i delar än ihop. Allt på grund av en ända skruvj-vel som inte fäster. Jag har skruvat för hand, med skruvdravare, vickat, skruvat i och ur skruvar men alltid är det en skruv som inte vill. Inte samma, men alltid en. Nu har vi tagit en paus ifrån varandra för idag för att se om "han" tar sitt förnuft till fånga imorgon.
Idag åkte jag med barnen till frisören efter skolan. Dom blev så klart ännu finare än innan. (Jag är inte på nått sätt partisk i frågan.)
Efter det var det hem och laga lite mat, sen läxor. I hade missat veckans ord  så som den hemska mamma jag är tvingade jag honom att skriva det han missat. Han var inte överlycklig men jag förklarade att det är en klar fördel om man stavar rätt när man skriver till folk.
Sen fick jag nåt kvällsryck, frukten var slut och den skulle handlas bums! Jag räknade ut att om vi åkte med en gång skulle vi hinna hem tills barnen skulle sova. Snabba ryck blev det.
Imorgon tänkte jag ta en tur till frisören själv. Denna gången får hon nog klippa lite kortare än sist. Men ska fortsätta vara blond ett tag till. Det är ju min naturliga hårfärg, mörkblond, eller råttfärgat som det också kallas.
Från det ena till det andra. Varför kan man inte ha ett sopnedkast vi tomten där man slänger ner all j- vla återvinning. Skräpet kunde ju ledas bort i några transportrör för att på nåt ställe sorteras och återvinnas. Vad mycket bensin jag sparat då! Var och varannan gång jag ska slänga kartonger, papper, gals och plast är det fullt i bingarna. Och oftast har folk slängt skräp runt om så det ser för j-vligt ut. Jag låter snällt mina kassar åka med hem eller kör till nästa ställe för att kolla om jag kanske, kanske kan få slängt nåt där.
Nä, fram för underjordiska soptunnlar. Tänk som en jättecentaldammsugare, det vore grejer det!
Nu får det räcka för idag.
Och om någon känslig stackare läst ända hit ber jag om ursäkt för alla svordomar!

1 kommentar:

  1. Skruva ihop såna möbler är aldrig så roligt. Inget pyssel man njuter av direkt.
    Fast vi bor i ett område med återvinningstunnor inpå knuten så är det ofta vi får bära hem sakerna igen. Det är ofta proppfullt.
    Michelle och hennes Andreas ligger och killar varandra eller nåt i rummet intill och du ska höra hur de låter.
    Ha en bra helg

    Kram Maidi

    SvaraRadera