Idag gick barnene själva till skolan. Jag kom inte upp, ont i hela kroppen. Inte så ont i halsen längre men det känns som en ångvält kört över mig. Suck, vill inte detta, jag vill ju bli klar hemma.
Hämtade barnen på skolan, tog bilen. Vad det regnade, hade jag mått bättre hade det nog vart skönt ute nu var det bara skit. T var också hemma, hon mådde illa.
Hade lite bråk med mig själv om hur jag skulle göra med vv idag. Men när tiden var inne tänkte jag att jag var tvungen att veta. Det kändes ju som det gått bra denna veckan. Så jag åkte dit, själva stället där vi vägs in ligger på en kulle. Jag vet inte hur många gånger det kändes som jag skulle kana ner och slå ihjäl mig. Men det var väl värt kampen för jag fick min första stjärna, tjoho, eller nåt. Är faktiskt för trött för att orka glädja mig över att jag gått ner tre kilo men men det kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar